Tsis muaj qhov twg yuav zoo cuag yus lub tsev.

Tsis muaj qhov twg yuav zoo cuag yus lub tsev. (No place like home)

 

Ib tug me nyuam Npees Las Des uas tsis muaj vaj tsev nyob, nws taug kev lawm li thiab quav yeeb quav tshuaj, nws tau ib lub tsev tshiab los ntawm Khichuri.

Mahfuz muaj hnub nyoog 7 xyoo, nws tawm hauv tsev mus thiab pib taug kev tsheb rau ub rau no yam tsis muaj hom phiaj. Vim nws niam nws txiv muab nws muag rau ib nkawm niam txiv, ces nws raug tsim txom heev kawg. Nws kuj raug cov xib hwb qhia kev ntseeg Islam nyob Madrasa sau tej daim ntawv dai ntawm nws caj dab tias :

“Me nyuam saws los ! Nws tsis muaj niam tsis muaj txiv saib xyuas.” Mahfuz tsis muaj ib lub chaw nyob uas hu ua tsev. Tom qab nws tawm hauv tsev mus xyoo 2012, Mahfuz lub neej txom nyem kawg. Nws pib thov khawv ntawm tej neeg thiab khaws tej toob xib roj hmab raws ntug kev coj mus muag. Qee zaus nws muab nws cov nyiaj muag toob xib roj hmab mus yuav mov los noj. Mahfuz pw ntawm tej ntug kev, pw hauv tej tshav tsheb nqaj hlau thiab pw lwm qhov chaw. Zim txwv no nws nyob nrog ntau tus me nyuam uas lawv quav yeeb quav tshuaj, xws li quav nplooj maj, quav yeeb dawb thiab quav tshuaj nees uas tsim tawm nyob Myanmar teb.             

Lub 12 hlis tsaib no, lub pwm tsav txheeb mej hwm nyob Npees Las Des teb uas tau txais kev pab los ntawm UNICEF tau tshaj tawm txog cov me nyuam tsis muaj vaj tse nyob hauv xyoo 2022. Tab txawm lawv tau teev tas cov me nyuam tsis muaj tsev nyob cov npe, tsis kav UNICEF cov neeg hais tias : tej zaum cov me nyuam tsis muaj vaj tsev nyob yuav muaj tshaj ib plhom tawm leej. Kev soj ntsuam tau tshaj tawm txog tej yam txaus txhawj thiab phem kawg. Cov me nyuam taug kev tsis muaj tsev nyob 79 feem pua yog cov raug quab yuam siab ntsws thiab lub cev ntaj ntsug los yog raug yuam ua dev ua npua. Kev tsis muaj niam tsis muaj txiv ua rau cov me nyuam 76 feem pua raug thuam thiab raug luag saib tsis taus. Cov me nyuam tsis muaj tsev nyob 62 feem pua raug quab yuam ua dev ua npua thiab raug ntaus. Muab hais los mas cov me nyuam tsis muaj tsev nyob, lawv thov khawv ib hnub yog 10 teev. Kev txom nyem thiab teeb meem ntawm kev lag luam, ua rau cov me nyuam li hais no 37 feem pua yog cov taug kev raws kev tsheb. 15 feem pua yog cov raws niam txiv mus nyob hauv tej ntug nroog, hos 12 feem pua yog cov nrhiav hauj lwm ua. Feem coob lawv taug kev mus hauv nroog ib leeg xwb. Lub sij hawm dhau mus ntev, Mahfuz kuj quav yeeb quav tshuaj. Tab sis thaum nws ntsib lub tsev txhawb nqa neeg lub neej uas yog cov neeg ntseeg ua tus tswv, mas nws lub neej kuj hloov mus lawm ntau. Mahfuz hais tias : “Muaj ib hnub, kuv tau mus txog hauv lub tsev vam khom uas yog BARACA. BARACA yog lub tsev pab cov neeg cim yeeb cim tshuaj nyob Npees Las Des teb.” Khichuri yog Npees Las Des cov txhiam xws noj uas ua los ntawm mov, taum thiab zaub.

Tom qab taug kev mus qhov txhia chaw tau 2 xyoos, Mahfuz kuj tau noj ib hnub ib pluag mov nyob hauv BARACA txij xyoo 2014 los. Xyoo 2016, BARACA tau pub chaw pw rau Mahfuz, ces nws pib nyob hauv BARACA.

Cov me nyuam uas zoo ib yam li Mahfuz, tab sis hnub nyoog qis dua 18 xyoo, muaj li ntawm 50 leej kuj nyob hauv lub tsev ntawd thiab. Xyoo 2017, BARACA pib xa lawv mus kawm ntawv nyob hauv lub tsev kawm ntawv uas Mahfuz twb tau kawm dua los lawm. Chiv thawj tsuas muaj 3 leeg kawm xwb. Xyoo no Mahfuz npaj sib tw mus kawm nyob qib nrab hauv lub tsev kawm ntawv UCEP, yog lub tsev kawm ntawv pab cov me nyuam txom nyem thiab cov tsis tau kawm ntawv los dua. UCEP Npees Las Des txhim tsa nyob hauv xyoo 1972, yog lub tsev kawm ntawv tsis zwm rau tseem hwv. Yog ua los pab cov me nyuam tawm hauv tsev kawm ntawv, kom lawv tau rov mus kawm ntawv zaum ob.

Tib lub caij ntawd, Mahfuz kuj tau kawm fab kev kho thiab txuas hluav taws xob 3 lub hlis nyob hauv lub tsev kawm Technical uas yog Caritas Npees Las Des. Mahfuz kuj tau txais txoj hauj lwm ua txiv tsev nyob hauv lwm lub tsev xyaum qhia. Nws tau txais nyiaj hli ib lub hlis yog 8,000 taka los yog 70 dos las.

Kev quav yeeb quav tshuaj cia li ploj zuj zus hauv nws lub neej mus lawm. Tam sim no Mahfuz tab tom kawm ntawv thiab nws kuj khaws tau nyiaj me ntsis nyob hauv txhua lub hlis. BARACA yog lub tsev cim yeeb cim tshuaj uas tsis yog tseem hwv ntiag tug thiab tsis yog nrhiav nyiaj txiag. Nws yog thawj lub tsev cim yeeb cim tshuaj nyob Npees Las Des teb. Yog txhim tsa los ntawm lub Koom Haum cov Leej Tij Ntoo Cuam Ntshiab, uas ua Caritas Npees Las Des cov hauj lwm. Lawv qhib thiab pib ua hauj lwm hnub tim 1 lub 7 hli xyoo 1988. Tus thawj coj ntawm lub Koom Haum hais tias : “Peb lub Koom Haum muab siab rau ua txhua yam los pab neeg, tsis hais kev cim yeeb cim tshuaj rau cov quav yeeb quav tshuaj, tsis hais poj niam los txiv neej. Peb ua cov hauj lwm cim yeeb cim tshuaj, peb qhia tej yam txaus ntshai txaus txhawj rau lawv paub, peb muab kev tuav xam thiab kev sim tshuaj rau cov quav yeeb quav tshuaj uas lawv txaus siab sim, thiab pab saib cov me nyuam uas txaus txhawj tsis hais nruab hnub los hmo ntuj.”

Cov Leej Tij Ntoo Cuam Ntshiab xav tswv yim thiab pib txhim tsa lub Koom Haum BARACA, kom tau pab cov me nyuam kawm ntawv uas cov tsev kawm ntawv tsis kam txais, vim lawv quav yeeb quav tshuaj. Lawv thiaj tuav xam txog kev cim yeeb cim tshuaj thiab tsim kom muaj BARACA.

Leej Tij Gomes hais tias : kev nrhiav lub tswv yim los cim yeeb cim tshuaj, mas cov Leej Tij tau txais kev txhawb nqa los ntawm zej zog. Ces Leej Tij Drahozal raug xaiv ua tus thawj coj pib cov hauj lwm no uas muaj lub npe hu ua BARACA.

Leej Tij Drahozal saib xyuas cov hauj lwm nyob hauv BARACA txog xyoo 1995, ces BARACA rais ua ib co hauj lwm pab neeg ntawm Caritas nyob Npees Las Des teb. Thaum tseem tuav thiab saib xyuas cov hauj lwm, Leej Tij Drahozal tau koom tes nrog Leej Tij Donald J Becker txhim tsa lub tsev cim yeeb APON nyob Muhammadpur xyoo 1994. Tau txais kev pab peev nyiaj txiag tuaj ntawm nkawd cov kwv tij thiab nkawd ob tse neeg.

Xyoo 2007 APON tshais chaw mus nyob hauv lub nroog Manikganj, ces tau txais kev pab los ntawm cov neeg nyob hauv lub teb chaws thiab txawv teb chaws. Tam sim no BARACA thiab APON yog cov Leej Tij Ntoo Cuam Ntshiab ua tus saib xyuas. Lawv yuav ua txoj hauj lwm cim yeeb cim tshuaj nyob Npees Las Des teb ntxiv mus.

APON ua hauj lwm ywj siab thiab nws muaj nws txoj cai kav, hos BARACA ua hauj lwm raws Caritas teeb tseg.    

Cov tseem hwv tshaj tawm txij lub 1 hlis xyoo 2007 txog lub 2 hlis xyoo 2010 tias : cov me nyuam tsis muaj tsev nyob yog 14,884 leeg uas lawv tau txais kev txuag pov hwm los ntawm cov tsev saib xyuas. 758 leej lawv tau rov mus nrog lawv tsev neeg nyob lawm. 5,229 leeg tau txoj cai mus hauv tej tsev saib xyuas thaum raug xwv txheej yav hmo ntuj. 4,578 leej tau txais chaw rau lawv nyob thiab 23,617 leej tau txais kev kawm nruab hnub nyob hauv cov tsev kawm ntawv.

Tab txawm muaj kev saib xyuas li hais no, tsis kav me nyuam yaus 70 lub tsev uas tseem hwv ua pub rau lawv nyob, txhua txhua lub tsev nyob tau 100 leej. Tab sis tseem tau txais lus moo cua xyav txog ntau yam, xws li kev saib xyuas zoo tsis txaus, cov tub tseem hwv ua hauj lwm tsis zoo thiab tsis muaj kev txhawb nqa kev cim yeeb cim tshuaj rau cov me nyuam quav yeeb quav tshuaj.      

Jabbar tus lwm tswj kev pab zej zog hais tias : cov tsev no muaj chaw pw, muaj zaub mov noj thiab muaj chaw kawm ntawv tso siab lug. Jabbar hais ntxiv tias kev txhim kho kev nyob noj ntawm cov me nyuam, kuj pab daws teeb meem ntawm kev quav yeeb quav tshuaj tau thiab. Lub Koom Haum me nyuam txoj cai nyob As Xias toob fab naj (ARCSEA) tsa lub rooj sab laj hais txog txuag pov hwm cov me nyuam hais tias : Qhov no yog ib feem ntawm pab neeg nrog zej zog thiab tsev kawm ntawv sib tham.  

Xyoo 2012, Muhfuz hnub nyoog muaj 7 xyoo. Nws tawm hauv tsev mus yam tsis muaj lub hom phiaj ruaj khov. Tam sim no nws muaj 16 xyoo thiab muaj hauj lwm ua, yog vim muaj BARACA. Leej Tij Gomes uas yog tus coj ntawm pab Leej Tij Ntoo Cuam Ntshiab, nws yog tus thawj tswj BARACA thiab yav tag los nws kuj yog tus thawj tswj ntawm APON. Nws hais tias : muaj cov tau txais txiaj ntsig los ntawm BARACA yog 5,500 leej. Thiab muaj 6,500 leej tau txais txiaj ntsig los ntawm APON. Qhov lawv dim ntawm kev quav yeeb quav tshuaj hauv APON thiab BARACA, zoo cuag li lawv rov muaj txoj sia tshiab.

APON thiab BARACA yuav muab siab rau ua hauj lwm los pab cov neeg no mus txog thaum tseem hwv Npees Las Des tuaj yeem txais tau lawv cov hauj lwm coj mus ua. Lawv yuav muab siab rau ua hauj lwm kom Npees Las Des teb rais ua ib lub teb chaws tsis muaj cov neeg quav yeeb quav tshuaj, tab sis yuav tsum yog tau txais kev koom tes los ntawm cov tsev cim yeeb cim tshuaj nyob thoob lub teb chaws.    

Vim lub hom phiaj no, lawv thiaj tau teeb tsa lub tsev txhim kho Npees Las Des uas yog lub Koom Haum txhim kho hauv lub teb chaws. Muaj tus thawj coj ntawm BARACA ua tus thawj coj lub Koom Haum uas yog lub loj dua cov.

Leej Tij Gomes hais tias : “Kev siv nyiaj txiag thiab kev xyaum yog ob lub ntsiab lus tseem ceeb hauv lawv lub Koom Haum. Tam sim no nws tab tom nrog cov neeg txhawb nqa sib tham, kom lawv txhawb nqa cov hauj lwm no ntxiv mus. Xav kom txhua lub tsev cim yeeb cim tshuaj muaj kev tso siab thiab lees tias lawv kev cim yeeb cim tshuaj rau cov neeg quav yeeb quav tshuaj tso siab tau tiag. Lawv yuav muab siab rau ua tsis pub kom ib lub tsev cim yeeb cim tshuaj twg poob qab thiab kom kev ua hauj lwm mus zoo ib yam. Leej Tij Gomes hais ntxiv tias :

“Peb xav kom tas ib tsoom neeg tso siab rau peb cov tsev cim yeeb cim tshuaj. Kho cov neeg quav yeeb quav tshuaj kom zoo thiab muaj kev tso siab lug !