Tus kws lij choj tib neeg kev ncaj ncees hu ua Xie Yang, raug kaw nkuaj 5 xyoos.
Tus kws lij choj tib neeg kev ncaj ncees hu ua Xie Yang, raug kaw nkuaj 5 xyoos.
Lub Koom Haum tib neeg kev ncaj ncees Human rights tshaj tawm tias : “Suav tau txiav txim siab muab yawg Xie Yang uas nws yog tus kws lij choj fab tib neeg kev ncaj ncees nto npe kaw nkuaj 5 xyoos. Nws lub txim yog txw neeg kom txo tseem hwv Suav lub hwj chim.”
Lub Koom Haum tib neeg kev ncaj ncees hais tias :
“Kev txiav txim no muaj feem cuam txog kev tseev tsim, thiab tseem thuam txog kev hla lub rooj txiav txim loj kawg. Lawv thov kom cia li tso yawg Xie Yang tam sid.”
Kev hla lub rooj txiav txim ntau yam. Qhov tseeb tiag kev txiav txim rau yawg Xie yog ua ntsiag ntsiag thaum lub 10 hli tsaib no lawm. Cov tub ceev xwm nyuam qhuav qhia rau Xie tsev neeg paub. Lub Koom Haum Human rights Watch pom tias : kev txiav txim li no tsis yog hla tib neeg kev ncaj ncees xwb, nws tseem hla ntau txoj cai tuav xam ntawm Suav teb kev hais plaub, kev txiav txim nyob ntawm ib tsoom neeg xub ntiag thiab cov lus teeb tseg nruj nruj hauv kev hais plaub ntug thiab.
Thaum txiav lub txim kaw nkuaj lawm, xav tias nws yuav raug kaw mus txog lub 1 hlis xyoo 2027. Xie lub hnub nyoog muaj 54 xyoos. Nws yog neeg nyob hauv lub xeev Hunan. Nws pib ua cov hauj lwm tseev tsim xyoo 2011. Txij ntawd los, nws txoj hauj lwm yog pab hais cai rau cov neeg ua hauj lwm thiab cov raug quab yuam. Cov plaub ntug iab hiam hauv kev ntseeg thiab plaub ntug av.