Lenin’s lub suab npe tseem ua kev chim siab rau cov neeg ntseeg

Cov neeg ntseeg uas yog neeg Lav Xias tseem nco ntsoov txog kev iab kev daw uas lo ntshav ntawm kev ntxub ntxaug hauv kev ntseeg, yog 100 xyoo tom qab uas Lenin’s tuag lawm.

Txwm 100 xyoo ntawm Lenin’s tuag, uas yog hnub tim 21 lub 1 hlis xyoo 1924. 

Yog lub sij hawm uas cov neeg ntseeg Kav Tos Liv rov xav txog cov liv xwm kev ntxub ntxaug thiab raug iab hiam ntawm lawv. Thiab xav txog Lenin’s tus yam ntxwv uas nws yog tus tsim xeev ntuj Xos Viaj, kuj tseem yog ib qho kev chim tob tob nyob hauv cov neeg ntseeg txog zim txwv no.

Nyob Lav Xias teb tsis muaj ib lub xeev twg yuav ua cov kab ke nco txog Lenin’s, vim tus Txoov Tim Tswv Pus Tis thiab lwm tus nom ntsia pom Lenin’s txoj kev tsim lub teb chaws Lav Xias nyob hauv lub tswv yim tshiab sib txawv. 

Dhau no lawm, Txiv Plig Stephan Lipke uas nws yog tus lwm tswj ntawm pab Yes Xus Is. Nws yog tus saib xyuas kev tua Ttsar thiab lwm yam kev phem. Nws piav tias tab txawm yog cov neeg Kav Tos Liv, kuj muaj tej tus neeg laus laus hu nkauj cav txog Lenin’s nyob hauv txheej neeg tub ntxhais hluas Xos Viaj. Tab sis lawv tsis muaj cuab kav xyav txog nws lub npe. Txawm li cas kuj xij, nyob hauv cov Txiv Plig kuj tsis tau hnov tias muaj ib tug txuag los pov hwm Lenin’s li. Vim lawv paub txog qhov phem uas Lenin’s tau ua rau cov neeg ntseeg. 

Kev tsim txoj cai koom tshaj, yog hais txog kev cheb ntxuav lub Koom Txoos tej hauj lwm ntawm ib zeej tsoom neeg thiab hauv cov yim neeg. Dhau ntawm qhov nws yog tus thawj coj hloov txoj cai hauv xyoo 1917 lawm, Lenin’s tseem raug ntiaj teb neeg ntsia pom tias nws yog tus neeg muaj peev xwm nyob hauv tiam 20. Nws tiv cov koom haum lag luam uas yog pej xeem ntiag tug thiab tiv kev kav teb chaws uas yog vam txog Karl Marx lub tswv yim hauv cov xyoo 1818 txog 1883.